Vi får många frågor om alkohol och körkort, ofta från personer som blivit anmälda av sin läkare till Transportstyrelsen. Vi har tidigare skrivit om reglerna kring alkohol och körkort i ett av våra mest lästa inlägg (läs det här), men i detta inlägg fördjupar vi oss särskilt i frågor kopplade till alkoholberoende. Transportstyrelsen gör skillnad mellan missbruk och beroende när de bedömer om en person är medicinskt lämplig att ha körkort. Om du har frågor eller behöver juridisk hjälp i ditt ärende är du välkommen att kontakta oss.
Inledningsvis är viktigt att komma ihåg att lagstiftningen finns för att skydda trafiksäkerheten och att alkohol och bilkörning aldrig hör ihop. Att få sitt körkort återkallat på grund av alkoholproblem är samtidigt en av de tuffaste prövningarna man kan råka ut för. Vägen tillbaka är ofta lång och innebär regelbundna provlämningar och läkarbesök som ska redovisas till Transportstyrelsen. Vårt mål är att hjälpa dig förstå dina rättigheter och vad som krävs för att få behålla eller återfå ditt körkort.
Kan du förlora ditt körkort på grund av alkoholberoende?
Ja. Om du på grund av alkoholberoende bedöms vara olämplig att köra bil kan Transportstyrelsen återkalla ditt körkort. Beslutet grundas på de medicinska krav som finns i körkortslagen och särskilt i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter.
Måste läkaren anmäla ditt beroende till Transportstyrelsen?
Ja, läkaren måste anmäla till Transportstyrelsen om du inte uppfyller de medicinska kraven för att ha körkort eller om du vägrar att genomgå en medicinsk utredning. Det gäller till exempel om läkaren får reda på att du har ett alkoholberoende. I vissa fall kan läkaren dock välja att inte anmäla, till exempel om du får en muntlig tillsägelse att sluta köra. Vi får ofta samtal från personer som känner sig besvikna och frustrerade efter att ha blivit anmälda av sin läkare och vi förstår att situationen kan kännas både orättvis och svår.
Vad händer efter en anmälan?
När Transportstyrelsen får in en anmälan startar de en utredning. Vad som händer beror på vad som framgår av det medicinska underlaget och processen kan se olika ut från fall till fall. Du kan behöva lämna ett läkarintyg för att visa att du är medicinskt lämplig att köra bil. Intyget ska vara utfärdat av en läkare med specialistkompetens. I vissa fall kan Transportstyrelsen anse att det befintliga underlaget är tillräckligt för att återkalla körkortet, ofta efter att de har konsulterat sina egna rådgivande läkare (Transportstyrelsens konsultläkare).
Hur bedöms beroende enligt de medicinska föreskrifterna?
För att bedöma om du har ett beroende som kan påverka din rätt att ha körkort används diagnoskriterier från DSM-IV eller ICD-10. I praktiken används oftast DSM-IV. En beroendediagnos enligt DSM-IV ställs om minst tre av följande sju kriterier uppfylls under en tolvmånadersperiod: tolerans, abstinens, kontrollförlust, misslyckade försök att sluta, tidskonsumerande bruk, sociala konsekvenser och fortsatt bruk trots skador. Tänk på att Transportstyrelsen inte gör någon skillnad på om beroendet förelåg för flera år sedan eller är pågående. Det räcker att du någon gång haft ett beroende för att du ska fasta i Transportstyrelsens masker. Det är många som förvånas över detta.
Observera att du kan se hur ett läkarintyg om beroende och alkohol ser ut genom att klicka här. För bedömning av beroende enligt DSM-IV ska du särskilt titta under avsnitt 6 i intyget.
Vad är skillnaden mellan DSM-IV och DSM-5?
DSM-5 är den senaste versionen av diagnossystemet men Transportstyrelsens föreskrifter utgår fortfarande från DSM-IV eftersom de inte har uppdaterats. I DSM-5 har begreppen ”missbruk” och ”beroende” ersatts av ett nytt begrepp: ”substansbrukssyndrom”, som delas in i lindrig, måttlig eller svår beroende på antalet uppfyllda kriterier.
Spelar det någon roll när i tiden beroendet inträffade?
Det här är en knepig fråga som måste bedömas från fall till fall. Transportstyrelsens inställning är i huvudsak att en beroendediagnos gäller tills du har visat att du varit nykter under en längre tid. Om du exempelvis får en beroendediagnos idag och förlorar ditt körkort, kan du inte vänta fem år och förvänta dig att slippa lämna läkarintyg och prover när du ansöker om att få tillbaka det. Transportstyrelsen kräver att du kan styrka din nykterhet genom regelbundna prover och läkarintyg, oavsett hur lång tid som har gått sedan diagnosen ställdes.
Däremot spelar tidpunkten roll om det har gått många år utan återfall. Om ditt beroende ligger långt tillbaka i tiden och du har levt nykter sedan dess, kan det vara lättare att ifrågasätta behovet av en lång villkorstid. Men för att Transportstyrelsen ska ta hänsyn till detta krävs tydlig dokumentation av din nykterhet, ofta genom läkarintyg som visar att risken för återfall är låg. Sammanfattningsvis gäller att ju längre tid som har gått sedan ditt beroende, desto bättre chanser har du – men du måste ändå kunna bevisa din nykterhet med rätt underlag.
Vad är skillnaden mellan missbruk och beroende av alkohol?
Skillnaden handlar om hur diagnosen ställs, vilka kriterier som används och hur allvarligt problemet bedöms vara. Missbruk av alkohol bedöms ofta av Transportstyrelsen utifrån förhöjda alkoholmarkörer som CDT och PEth. Två förhöjda värden med minst fem veckors mellanrum under det senaste året kan enligt praxis anses visa på ett skadligt alkoholbruk, vilket jämställs med missbruk. Missbruk innebär att alkoholbruket leder till negativa konsekvenser i vardagen, men det innebär inte nödvändigtvis att personen har tappat kontrollen över sitt drickande.
Beroende är däremot en allvarligare diagnos som inte kan fastställas enbart utifrån förhöjda alkoholvärden. För att få en beroendediagnos krävs en medicinsk bedömning enligt DSM-IV där minst tre av sju kriterier ska vara uppfyllda. Dessa kriterier inkluderar bland annat tolerans, abstinens, kontrollförlust och fortsatt bruk trots negativa konsekvenser. Beroende innebär att personen har utvecklat en fysisk och/eller psykisk bindning till alkohol, vilket gör det svårare att kontrollera konsumtionen. Medan missbruk ofta innebär att alkoholbruket påverkar livskvaliteten, är beroende ett mer långvarigt och komplext tillstånd som kräver mer omfattande behandling och stöd.
Vem får ställa en beroendediagnos?
En beroendediagnos ska normalt ställas av en läkare med specialistkompetens, vanligtvis en psykiater. Detta krav finns för att säkerställa att diagnosen grundas på en kvalificerad medicinsk bedömning. Specialistkompetensen är viktig för att säkerställa en rättvis och korrekt bedömning som tar hänsyn till individens hela situation. Huvudregeln är att endast en specialistläkare har den kunskap och erfarenhet som krävs för att bedöma om kriterierna för beroende är uppfyllda. Även om det finns undantag från denna regel är det viktigt att understryka att en diagnos som inte är ställd av en specialist kan ifrågasättas och bör granskas noggrant för att säkerställa att den är korrekt bedömd.
Hur kan du ifrågasätta en beroendediagnos?
Om du vill ifrågasätta en beroendediagnos bör du först kontrollera vem som har ställt diagnosen och om läkaren har rätt specialistkompetens. Om diagnosen ställts felaktigt kan du be läkaren att utfärda ett nytt intyg där detta förklaras och motiveras. Om läkaren inte går med på att ändra intyget kan du ändå framföra dina invändningar till Transportstyrelsen och påpeka om läkaren saknar specialistkompetens eller om intyget saknar en korrekt medicinsk motivering.
Kan du behålla körkortet trots att alla krav inte är uppfyllda?
I vissa fall kan du få behålla ditt körkort trots att du inte uppfyller alla krav på varaktig nykterhet och verifiering. Enligt en undantagsbestämmelse i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter kan fortsatt körkortsinnehav medges om det finns tydliga omständigheter som visar på en god prognos. Exempel på detta kan vara att du har uppnått särskilt goda resultat av en påbörjad rehabilitering.
Inte sällan kommer ett beroende eller missbruk till Transportstyrelsens kännedom när en behandling redan har pågått en tid med gott resultat. Bestämmelsen ger då en möjlighet att tillåta en person som kanske för första gången har sökt hjälp för sin sjukdom att behålla sitt körkort.
Transportstyrelsen gör en individuell bedömning i varje enskilt fall och tar hänsyn till faktorer som hur länge behandlingen har pågått och vilka resultat som har uppnåtts. Ett punktåterfall behöver inte automatiskt leda till återkallelse, särskilt om den sammantagna medicinska bedömningen visar att risken för återfall är låg. Dock krävs det fortfarande att det finns en avhållsamhetsperiod och att behandlingen är framgångsrik och långsiktig. Denna undantagsregel kan fungera som en stark motivationsfaktor för många att ta tag i sina alkoholproblem och på så sätt behålla sitt körkort.
Hur får du tillbaka ditt körkort efter en beroendediagnos?
För att få tillbaka ditt körkort måste du visa att du har uppnått varaktig nykterhet och att risken för återfall är låg. Under en så kallad observationstid behöver du regelbundet lämna prover för att verifiera nykterheten. Om proverna är utan anmärkning kan du få tillbaka körkortet, men då med ett villkor som innebär att du måste fortsätta lämna prover i ytterligare två år. Efter denna period kan villkoret tas bort om alla prover har varit godkända och det inte finns några andra omständigheter som talar emot att du ska få behålla ditt körkort.
Kan du ifrågasätta längden på din villkorstid?
Ja, det kan i vissa fall vara möjligt att ifrågasätta längden på din villkorstid. Enligt Transportstyrelsens medicinska föreskrifter gäller som huvudregel att en person med en diagnos beroende måste visa varaktig nykterhet under en villkorsperiod på minst 24 månader. Uppföljningen sker i tre steg: två sexmånadersperioder och slutligen en tolvmånadersperiod (6 + 6 + 12 månader).
Trots denna standardiserade uppföljning har förvaltningsdomstolarna fastställt att varje beslut om villkorstid måste kunna motiveras ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Det innebär att Transportstyrelsen i varje enskilt fall måste kunna visa att den föreskrivna villkorstiden är nödvändig med hänsyn till risken för återfall.
Det finns rättspraxis där domstolar har upphävt Transportstyrelsens beslut om lång villkorstid när personen har kunnat visa långvarig nykterhet och god prognos. En individuell bedömning måste alltid göras och att kraven i föreskrifterna kan frångås om det finns särskilda skäl. Sammanfattningsvis kan du ifrågasätta längden på din villkorstid om du anser att den inte är motiverad ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Viktiga saker att tänka på vid en beroendediagnos
Om du har fått en beroendediagnos som påverkar ditt körkort finns det några viktiga saker att tänka på:
- Granska diagnosen: Kontrollera om diagnosen är korrekt ställd och om den läkare som ställt diagnosen har rätt specialistkompetens. En diagnos som inte är utfärdad av en specialistläkare kan ifrågasättas.
- Överväg juridisk hjälp: Vägen tillbaka till att bli fri från Transportstyrelsens krav på provlämningar och läkarbesök kan vara lång. Om körkortet är viktigt för din vardag kan det vara klokt att tidigt i processen ta hjälp av en jurist.
- Var följsam och lämna prover: Följ alla medicinska krav som Transportstyrelsen efterfrågan även om du överklagar. En ansvarsfull inställning där du kontinuerligt lämnar prover och fläckfria läkarintyg ökar dina chanser att återfå körkortet snabbare.
Behöver du hjälp? Kontakta oss!
Om du har frågor om hur alkoholberoende kan påverka ditt körkort eller behöver hjälp med att ifrågasätta en diagnos eller villkorstid är du välkommen att vända dig till oss på Polemikum Juridik. Vi har lång erfarenhet av att hjälpa personer i liknande situationer och vet hur vi kan argumentera för dina rättigheter. Vi erbjuder alltid en första inledande rådgivning kostnadsfritt där vi går igenom din situation och ger dig en bedömning av dina möjligheter. Tveka inte att kontakta oss för att få den hjälp du behöver!